Såg precis på en film som heter Patch Adams. En läkarstudent som trodde det bästa sättet att behandla någon är att lära känna patienten, att komma nära honom / henne, att få honom / henne att skratta, att prova en ny behandling som inte var accepterad.
Efteråt såg jag Katie Piper (http://www.katiepiperfoundation.org.uk/).
Jag grät.
Båda handlar om människor som inte låter världen stoppa dem från att nå sina mål.
Jag önskar att vi hade fler logopeder som Patch Adams och fler människor som stammar som Katie Piper, som inte låter världen definiera vad som är ok och vad som inte.
Låt oss göra skillnad. Från och med nu.
Intressant blogg du har! Har själv stammat sedan jag var liten, idag är det ganska grovt, det går i perioder.. Tråkigt nog är det enda som tar bort stamningen starka lugnande mediciner som tex Valium/Stesolid.
SvaraRaderaHej. Tyvärr har medicinerna biverkningar. Titta på länken. Denna tjej förlorade nästan sin golftitel pga medicinering för sin stamning. http://www.youtube.com/watch?v=j4Wmjl7jxQo
SvaraRaderaJag har stammat mycket svårt, men att acceptera det, fokusera på det jag KAN istället för det jag inte kan och att leva livet såsom jag vill, med stamning och allt, har faktiskt minskat min stamning betydligt!
Det kostar och är en ständig kamp, för talet varierar så mycket.
Men jag är hellre mig själv inkl min stamning, än att vara i min trygga bur (i 30 år), medan jag saknade min personlighet.
Försök att komma i kontakt med andra. Ju mer vi är tillsammans... :-) Lycka till!